Vi måste samarbeta mer för att lyckas
Edited on
19 December 2019Urbact i Sverige fick möjlighet att känna Sveriges nya riksarkitekt Helena Bjarnegård på pulsen för att dels höra om hennes arbete med Rådet för hållbara städer och om hur hon ser på behovet av europeiskt kunskapsutbyte på området. Innan Helena blev utnämnd till riksarkitekt har hon arbetat med stadsutvecklingsfrågor i Göteborgs stad i 10 år men också i den privata sektorn. Det har handlat om allt från att konkret rita stadsplaner till att sitta i styrgrupper och leda stora stadsutvecklingsprocesser. Inom hennes nuvarande uppdrag rymmer bland annat att vara ordförande för Rådet för Hållbara städer som är en samverkansplattform för 11 statliga myndigheter samt SKR och Länsstyrelserna.
Den svenska modellen med Rådet för hållbara städer där myndigheterna sitter tillsammans vid bordet och arbetar gemensamt för att implementera regeringens strategi för levande städer är ett unikt sätt att arbeta och det väcker stort intresse från andra delar av världen. Rådet för hållbara städers primära uppdrag är enligt Helena Bjarnegård att se till att kommunerna har goda förutsättningar för att kunna arbeta med hållbar stadsutveckling på en rad olika sätt. Rådet ska också rapportera till regeringen vad de ser som viktiga framtidsfrågor.
Vi frågade Helena om hennes syn på behovet av europeiskt samarbete inom hållbar stadsutveckling och hon menade att för att vi ska lyckas med de stora utmaningar vi står inför så måste vi samarbeta mer. Vi behöver mångas kunskap och vi behöver jobba innovativt och tänka nytt. Detta gäller både tekniska lösningar men också det som har med organisering och utformning av våra städer och samhällen att göra, det som är människornas livsmiljöer som ska bidra till hälsa och välbefinnande och där det finns möjlighet att leva hållbart.
Det är också, enligt Helena viktigt att kunna arbeta på flera nivåer. Både inom sitt landsgränser men också europeiskt och nordiskt. För att lyckas med att bygga hållbara samhällen måste vi kunna arbeta både här och nu och samtidigt tänka långsiktigt. Kommunerna behöver jobba konkret och även samtidigt ta in kunskap från världens alla hörn. Jag tror även att vi här i Sverige kan bidra till andras projekt runt om i världen. Vi har stor kunskap att dela med oss av, säger Helena, och vi kan lära oss nytt hela tiden!
Just nu är vi inne i ett skifte då många ifrågasätter livsstilar, gammal teknik och mycket mer. Många testar nya lösningar. Jag skulle vilja säga att en självklar del av alla projekt borde vara att först scanna av omvärlden och se vilken ny kunskap som kan tas in, testas och skalas upp. En annan viktig del är att kunna dela sin kunskap vidare till andra när man är klar och har gjort egna lärdomar, fortsätter hon.
Angående kunskapsöverföring föreslår hon att ivrigt använda de möjligheter som bjuds. Det är bra att använda digitalisering på många olika sätt men även naturligtvis att träffas, åka på studieresa och se städer på plats. När vi arbetar med städer är det trots allt fysiska miljöer som vi arbetar med och de upplevs bäst på plats.
Slutligen frågade vi Helena vad hon visste om URBACT och hon kände till att URBACT arbetar både lokalt och på en internationell nivå, men fick en wow-upplevelse när hon gick in på hemsidan och hittade hur mycket erfarenheter och kunskap som finns samlad där. Helena betonade även vikten av det fantastiska nätverk som man får tillgång till genom URBACT. På frågan om hur Rådet för hållbara städer kan dra nytta av de lärdomar som kommer av det programmet då föreslår hon att Rådet via till exempel sin hemsida hallbarstad.se kan hjälpa till att sprida detta till ännu fler kommuner i Sverige, men hon vänder också på frågan och undrar…hur kan URBACT dra nytta av Rådet för hållbara städer?
Submitted by Niels Boye on