Vi behöver prata om smart specialisering!

Smart specialisering definieras i smart specialiseringsguiden och nämns i Europeiska regionala utvecklingsfondernas (ERUF) regleringsbrev:
”En ’smart specialiseringsstrategi’ syftar till de nationella eller regionala innovationsstrategierna som sätter prioriteringarna för att bygga konkurrenskraft genom att matcha forskning och innovationskunskaper till näringslivets behov. Detta för att ta till vara på nya möjligheter och marknadsutvecklingar på ett samlat sätt samtidigt som man undviker dubbelarbete eller ett fragmenterat arbetssätt…. Smart specialiseringsstrategier ska utvecklas genom nationella eller regionala myndigheter och intressenter så som universitet eller andra institutioner för högre utbildning, industrier och organisationer som arbeta för social förändring i en entreprenöriell utvecklingsprocess.”

Det är tydligt att det är städer, mer specifikt stadsområden som är drivmotorn i smart specialisering. Städer är motorn i europeisk ekonomi och bidrar till mer än två tredjedelar av bruttonationalprodukten. Utöver detta är stadsområden platserna där flest forskningscentra och universitet samt företag som inte arbetar inom lantbruk finns. Det är städerna som investerar mest i inkubatorer, spinouts, och start-uphjälp. Städer erbjuder hjälpä att utnyttja möjligheterna som presenteras i smart specialiseringsstrategierna och finansiering via ERUF. Men det politiska styret i stadsområden kan fortfarande vara osammanhängande inom EU och det traditionella synsättet ’2000-talsekonomi, 1900-talsadministration och 1800-talsgränser’ är fortfarande en verkligenhet för många städer.

Icke-fraktala regioner och städer

Om en region var en fraktal dvs. en matematisk mängd som uppvisar återkommande mönster oavsett vilken skala man observerar regionen på (se bild 1 till höger) skulle det vara möjligt att följa den urbana hierarkin och hitta samma proportion av sektorer och nyckelteknologier på varje nivå.

Dock är inte städer fraktala reflektioner av deras regioner. Varje stad har sina egna specialiteter som kanske inte stämmer överens med de på regional nivå. Detta stämmer in på både små och stora regioner, och för små och stora städer. Det betyder kanske att de kluster som identifieras som viktiga på regional nivå, inte är relevanta för en stad. Lokala kluster som är viktiga för en stad kanske inte är betydelsefulla på regional nivå. Denna felmatchning påverkar städers ekonomi eftersom den påverkar klusterfokuserade finansieringsmöjligheter från ERUF. Det här kan drabba de städer som behöver mest stöd från sammanhållningspolitiken för att förnya deras ekonomi.

Figur 1: oavsett hur djupt du observerar en fraktal, så behåller den samma mönster – Mandelbrot set. Källa: Wikipedia 

Alfred Marshall var en av de första ekonomerna som skrev om industriella områden 1919. Han tryckte på att företag i dessa områden var beroende av varandra eftersom de samarbetade. Marshall visade hur städer hade både firmor inom specialiserat arbete och stöttande infrastruktur. Han beskrev staden som en fabrik utan väggar eftersom produktionen av tillexempel en kniv i Sheffield passerade genom flera grannfabriker innan den paketerades och såldes. I moderna ekonomier har dessa förhållanden förändrats men det verkar troligt att närhet fortfarande är en viktig pusselbit i företagens ekosystem. När den europeiska start-upscenen studeras kan vi se att det oftast är vissa stadsdelar i vissa städer som är relevanta för teknologiföretag. Väldigt lite forskning om klustrens mico-geografier har publicerats, men det är rimligt att anta att närhet och sociala nätverk är en viktig pusselbit i deras uppkomst.

Andra krafter har också en roll. När områden i städer överges av äldre industrier skapas det ofta möjligheter för unga kreatörer. Dit kreatörerna flyttar, följer ofta kodare och andra star-ups. Men längre fram i tiden när egendomspriserna börjar stiga och en statusförvandlingsprocess påbörjas trängs dessa företag ut. Områden som innebär möjligheter för kreatörer är inte inkluderade i stadsplaneringen utan uppstår organiskt, och när dessa områden väl finns så görs sällan tillräckligt för att behålla dem.

Innovation inom EU är koncentrerat i den mer sofistikerade delen av en urban hierarki, och i den s.k. ’blå bananen’ som sträcker sig från London, Manchester och Birmingham i Storbritannien, till Milano och Turin i Italien. Det blit tydligt när man studerar de forskningsprojekt som finansierades under varje generation av EUs ramprogram. Trots två decennier av försök genom sammanhållningspolitik har det varit svårt att få innovationskulturer att florera utanför bananen. Det ahr varit speciellt svårt i mindre urbana områden och glesbygdsområden.

En av de mest lyckade innovationspolicyerna är koncepten trippel-helix och kvadrupel-helix. Framgångsrika trippel-helixexempel har täta kontakter mellan små- och medelstora företag (SMF) och forskningsinstitutioner i området. Kontakterna facilitets och stödjs av den offentliga sektorn, tillexempel genom att skapa utvecklingsorganisationer så som Brainport i Eindhoven, en lead partner i URBACT-nätverket CHANGE. Kvadrupel-helix tar detta ett steg längre genom att involvera aktörer från civilsamhället i utvecklingen av nya produkter och processer. Detta är viktigt både för att testa nya produkter men också för co-production, co-designing, och co-creating nya tjänster. Det finns en stor överlappning med levande labb-konceptet som erbjuder staden och dess invånare en testarena för utveckling. URBACT har arbetat mycket med frågor kopplat till näringsliv bland annat i nätverket REDIS via Magdeburg och eUniversitet. Nätverket leddes av Delft. Det fanns en hel den exempel på lyckade trippel-helix i den nyligen publicerade URBACT New economics-publikationen som refererar till Eindhoven, Dublin och San Sebastian.

Figur 2: Den blå bananen i Europa. Källa: Reclus 1989

Smart specialisering, städer och URBACT

Trots potentialen hos de resurser som finns tillgängliga för smart specialisering genom prioriteringarna i strukturfonderna [1], visar anekdotiska bevis från de tio städer [2] som deltar i URBACT-nätverket In Focus att städer ofta har varit exkluderade från diskussionerna. Det bidrar till felmatchningen mellan regionala strategier och de som händer i städer. De ’entreprenöriella upptäckterna’ som egentligen skall ligga till grund för diskussionen om framväxande sektorer och teknologier har ofta varit ytlig. Enligt Miguel Rivas, Lead expert i nätverket så har inte urbana aktörer involverats i den utsträckning som behövs. Resultatet av detta är att alldeles för många av smart specialiseringsstrategierna ligger på hyllan. Städerna behövs för att blåsa liv i strategierna igen.

Nätverket In Focus undersöker hur städer kan gynnas, och hur de kan driva regionala smart specialiseringsstrategier. In Focus arbetar också med entreprenörskap, platser och attraktivitet. Nätverket inkluderar stora städer så som Bilbao, Porto, Bordeaux, Grenoble, Turin och Frankfurt som alla är framträdande
inom teknologi och har många klusterinitiativ att välja mellan. Det finns allt från finansiell service i Frankfurt till Optoelectronics i Bordeaux. I nätverket ingår också städer som fokuserar på innovation, men som inte har så mycket tillgångar. Dessa städer finns i mindre utvecklade regioner bland annat Plasenica i Extre Madura, Bielsko Biala i Polen och en del av Bukarest.

Utöver detta så arbetar URBACT-nätverket SMARTImpact som leds av Manchester med att undersöka hur smarta stadsdelar kan uppstå i smarta städer. Ofta så är det just stadsdelar som blir fokus för nya samarbeten mellan forskningsinstitutioner och industri. Stockholm är den del av SMARTImpact-nätverket. Städer över hela Europa kan lära sig hur de kan engagera sig i smart specialiseringsprocessen. Även om städer missade att vara en del av framtagandet av den här generationens strategier kommer det framtida möjligheter att påverka nästa generation. Viktigast av allt är att städerna förstår möjligheterna som strategierna innebär. Städer i varje region bör läsa deras smart specialiseringsstrategi och ERUF-program, kontakta förvaltande myndigheter och skapa lokala planer för projekt som arbetar med innovation. URBACT kommer att skapa sessioner för städer om hur de kan bli smartare och mer specialiserade för att delta i debatten och skapa kunskap.

Figur 3: En DNA kvadrupel-helix. Källa: Huffington Post   ​

Författare: Peter Ramsden
Artikeln kan läsas i original på engelska HÄR​

Den här artikeln baseras på en baseline-studie som genomförts av URBACT-experten Miguel Rivas i nätverket In Focus, ett nätverk som leds av Bilbao. Studien kommer troligtvis publiceras i juli 2016. Alla kommentarer i artikeln tillhör författaren.

[1] Vanligtvis sker detta i tematiskt område 1:Innovation inom ERUF.

[2]​ Se Miguel Rivas 2016 In Focus: Smart specialisering på stadsnivå - baselineundersökningsrapport URBACT (Publiceras juli 2016).