Ett smakprov på URBACTs Good Practice Cities

Det var en utmaning att välja bland alla goda exempel som inkom under ansökningsomgången. Nästan 300 städer från Europas alla hörn skickade in goda exempel på hållbar stadsutveckling. Till slut valde en oberoende URBACT expertpanel ut 97 goda exempel ut från 25 av EU:s medlemsstater. Städerna är i alla storlekar, majoriteten av dem små eller medelstora– där de flesta européer faktiskt bor.

För URBACT-programmet har involvering av nya städer hög prioritet för att skapa kapacitet för hållbar stadsutveckling över hela EU. Därför var det uppmuntrande att se att fler än en tredjedel av de utnämnda exemplen (33) var från städer som inte tidigare har varit involverade i programmet.

En aktiv marknadsföring av ansökningsomgången för de goda exemplen – för exempel genom URBACT:s nationella kontaktpunkter -och en förenklad ansökningsprocess har utan tvekan varit en nyckel till denna succé. Nu har dammet lagt sig och det är dags att reflektera kring den slutgiltiga samlingen av goda exempel, vad kan vi lära oss av en analys av de goda exemplen?

Spridningen av URBACT Good Practices speglar EU:s urbana prioriteringar

Ansökningsomgången för Good Practice Cities innehöll inga uttalade tematiska prioriteringar vilket innebar att städerna själva definierade sina utmaningar och prioriteringar. De krav som URBACT ställde var i stället att de goda exemplen skulle vara relevanta, testade och enkla att föra över till andra städer och i linje med URBACT-programmets principer. Villkoren för denna ansökningsomgång gav en god inblick i vad städer själva identifierar som prioriteringar.

Listan på de utvalda goda exemplen visar ett tydligt tematiskt mönster. 18 URBACT Good Practices riktar in sig på att minska fattigdom i urbana miljöer. 15 av exemplen fokuserar på hur mark ska användas på ett hållbart sätt. 11 stycken fokuserar på jobb och kompetenser. Utöver detta finns det goda exempel relaterade till cirkulär ekonomi, integrering av nyanlända samt digitala lösningar.

Detta mönster överensstämmer väl med de teman som täcks av EUs Urbana Agenda. Den Urbana Agendan speglar Europakommissionens arbete med att involvera städer mer för att stärka den urbana dimensionen av EU:s politik. Den Urbana Agendan riktar in sig på tre mål: bättre lagstiftning; förbättrad tillgång till ekonomiskt stöd; och bättre utbyte av kunskap. Detta sker främst genom tolv tematiska partnerskap. Som figuren nedan visar så passar de goda exemplen väl inom dessa. 

   Källa: URBACT Analysis

Diagrammet relaterar endast till städernas främsta tematiska prioriteringar. Eftersom ett av kriterierna för ett gott exempel var att ha en integrerad utgångspunkt (en nyckelprincip inom URBACT) så har varje stad även andra tematiska mål som inte visas i diagrammet. Ett projekt med fokus på anställning för nyanlända klassificeras antingen under ”jobs and skills” eller ”migrant inclusion”, även om det handlar om båda. Andra teman som går på tvären med prioriteringarna inom EU:s Urbana Agendan innefattar: ”effektiv lokal administration” och ”jämställdhet” (mellan könen). Städernas prioriteringar är fortfarande på en ganska övergripande nivå. Så vad kan vi säga om de prioriteringar som städerna jobbar med dagligen. Vilka är utmaningarna som dessa ”Good practice”-exemplen ska bemöta och lösa?

Under de kommande månaderna kommer URBACT-programmet att sprida information om de goda exemplen så att andra städer kan lära sig från dem- och använda dem för att lösa deras egna lokala problem. Nedan finns några av de utvalda exemplen som kan ge en bild av vad som händer just nu.

Ett smakprov av några goda exempel

Här är några häftiga exempel att hålla koll på! Detaljer kommer löpande publiceras på URBACT-hemsidan, i en databas av URBACT Good Practices som är fritt tillgängligt för alla.

Närodlad och ekologisk skolmat i Mouans-Sartoux, Frankrike

Mouans-Sartoux är en liten stad i Alpes-Maritime regionen i sydöstra Frankrike. Sedan 1998 har denna banbrytande stad undersökt kopplingen mellan mat, hälsa och miljö. I ett område med höga markpriser och en press på lokal utveckling har det skapats en livlig debatt om användandet av marken och relationen mellan stad och land.

Nu år 2017, serverar skolor i Mouans-Sartoux, lokalproducerade, ekologiska måltider varje dag. Detta har genomförts med hjälp av ett kommunalt lantbruk och en anställning av två bönder för att odla grönsaker till skolmaten. Det kommunala lantbruket levererar idag 1000 måltider per dag vilket motsvarar 85% av behovet för de tre skolorna i området. Under arbetets gång har regler om offentlig upphandling ändrats för att uppmuntra lokala producenter till att ge anbud. Staden arbetar nu med att utvidga initiativet genom utbildningar och övriga satsningar.

Matchar tomma butikslokaler med kreativa entreprenörer i Antwerpen, Belgien

Antwerpen i Belgien är en av många europeiska städer som uppmärksammar utmaningen med tomma butikslokaler. Staden är också en av många platser som försöker att uppmuntra till tillfälliga, pop-up-approaches. Antwerpen har dock lyckats med något som inte särskilt många städer klarat, att utveckla en strategi för att matcha de tomma fastigheterna med pop-up aktiviteter. Detta har inneburit att koppla ihop kreativa entreprenörer med tomma butikslokaler med positiva och långvariga effekter som följd.

Antwerpen har genom en effektiv och inspirerande metod gjort framsteg som bland annat kan ses i området Oud Berchem där slitna shoppingkvarter har kommit att bli livliga noder av kreativitet. 70 % av de tomma butikslokalerna har omvandlats, varav 60% av lokalerna har hyrts ut långsiktigt och 10 % har sålts till entreprenörer.

Nya anställningsmöjligheter för stadens mest sårbara medborgare i Gdansk, Polen

Gdansk i Polen använder en särskild modell för hotelldrift, ”So Stay Hotel-modellen” som stöd till unga som har vuxit upp under svåra omständigheter, varav många kämpar med att få en mer långsiktig anställning. Modellen riktar in sig på utmaningen att skapa möjligheter till anställning för några av de mest sårbara medborgarna. I fallet med Gdansk startade projektet som ett samarbete mellan Gdansk kommun och the Social Innovation Foundation och är ett gott exempel på hur städer i många delar av Europa nu arbetar i nya partnerskap.

Hotellets nyskapande modell – den första i Polen – kombinerar en marknadsinriktning med socialt ansvarstagande. Med funktionen av ett kommersiellt hotell, erbjuder SoStay unga, sårbara att få kunskap, kvalifikationer och arbetslivserfarenhet i en stödjande miljö. So Stay-modellen erbjuder även bostadsstöd och är en viktig plattform i de ungas övergång till självständiga, vuxna liv.

Entreprenörskap och innovation inom den maritima sektorn (Blue economy) i Pireus, Grekland

Den maritima ekonomin är i fokus för det initiativ som utvecklats i Piraeus, Grekland. Initiativet innehåller en tävling som fokuserar på att inspirera entreprenörer att förverkliga innovativa koncept och utveckla arbetstillfällen inom den maritima näringen. Framgångsrika koncept får sex månaders stöd i en inkubator och även tillgång till ett nätverk av lokala experter på området maritim ekonomi. Detta sätt har hjälpt att stärka mänskliga ekosystem (partners, sponsorer, rådgivare och akademi) kring den maritima sektorn i Greklands största hamn.

Initiativet har skapat 55 arbetstillfällen och har redan erkänts med en europeisk utmärkelse.

Återvinning belönas i Santiago di Compostela, Spanien

Tropa Verde-modellen som utvecklats i Santiago di Compostela, Spanien har framgångsrikt förändrat medborgares attityder till avfall. Historien börjar 2015 då en lokal undersökning visade på att det i staden fanns en hög nivå av motvillighet till återvinning. Hinder som identifierades var exempelvis bristande information och bristen på återvinningskultur i staden. För att uppmärksamma detta så utvecklade staden en spelbaserad webbplattform som kopplade samman återvinning med belöningar från lokala handlare. Detta bevisades vara ett framgångsrikt sätt att förändra den lokala attityden.

Under två år, har återvinningsgraden i staden har rusat i höjden. Sedan 2015 har fler än 115 sponsorer donerat olika belöningar för återvinning, allt från hotellnätter till skönhetsbehandlingar. I utbyte mot detta har medborgarna genomfört mer än 16 000 återvinningsåtgärder. Genom workshops, gatuaktiviteter och uppmärksamhetsskapande events har återvinningskulturen spridits. Skolor har också engagerat sig och återvunnit tusentals liter av matolja samt över 3000 hushållsapparater. Engagemanget har även spridit sig utanför Santiago di Compostela – minst sex spanska städer följer nu Tropa Verde-modellen.

Engagera medborgare stadens strategiska utvecklingsplan i Ostrava, Tjeckien

Att engagera medborgare har varit prioritet för den tjeckiska staden Ostrava. Såsom många andra har staden undersökt effektiva sätt att involvera lokala stadsbor i deras beslutsfattande processer. År 2016 utvecklade Ostrava en process för att involvera medborgare i utvecklandet av deras strategiska utvecklingsplan för 2017–2033. Under kampanjen “fajnOVA” (som på tjeckiska betyder någonting liknande “bra Ostrava” på tjeckiska) var målet att öka delaktighet och engagemang bland stadens invånare. 

Genom att använda en stor variation av verktyg engagerades 250 experter från olika fält inom stadsutveckling samt 20 000 invånare och besökare. Initiativet är ett genombrott för involvering av medborgare för Tjeckien, med omfattande, positiva resultat som följd.

Hög konkurrens om att bli URBACT Good Practice City

Utöver de 97 goda exemplen fanns det många spännande idéer från olika städer som inte fick utmärkelsen URBACT Good Practice City. Med många ansökningar av hög kvalitet var konkurrensen hård. URBACT hoppas att det kommer finnas många chanser för dessa städer att delta i programmets aktiviteter i framtiden!

Vad händer nu?

Strålkastarljuset ligger nu på de 97 goda exemplen som blivit utvalda av en oberoende URBACT Expert Panel. Uppdateringar och analyser av de goda exemplen kommer under kommande veckor och månader att dyka upp på URBACTs hemsida, blogg och sociala medier. De utvalda Good Practices kommer även att presenteras närmare under URBACT City Festival 3–5 oktober. Du kommer väl? Du kan läsa mer och anmäla dig här.