Cirkulär ekonomi: Ett nytt buzzword eller din stads framtid?

Workshop "vägar mot en cirkulär ekonomi i europeiska städer och regioner", The European Week of Cities and Regions 2016 (Källa: EWRC/flickr.com, CC BY-NC-SA)

Den här artikeln är baserad på Pathways to a circular economy in cities and regions skriven av ESPON, Interact, Interreg Europe och URBACT lanserad 2016 under European week of cities and regions. Hela versionen finns tillgänglig HÄR

Från en linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi

Den vanliga förståelsen av hur en ekonomi fungerar är baserad på en linjär ekonomi: Naturresurser utvinns och bearbetas till produkter; produkterna köps och används av konsumenter som slänger produkterna när de inte längre uppfyller konsumentens behov. Den linjära modellen tar inte hänsyn till höga ekonomiska, miljömässiga och sociala kostnader kopplat till utvinning, bearbetning och avfallshantering av produkterna och därför är den linjära modellen ohållbar. En cirkulär ekonomi erbjuder en alternativ modell där värdet av produkter, material och resurser fortsätter att brukas under så lång tid som möjligt. Mängden avfall är på sätt mycket mindre eller till och med helt avskaffat. Med fokus på att ”föra ihop cirkeln” är cirkulär ekonomi en praktisk lösning på att leva inom vår planets gränslinje. Övergången till en cirkulär ekonomi rör flera policyområden. Allt från rörlighet, jordbruk, markanvändning och avfallshantering till affärsutveckling och en höjning av konsumenter kunskaper berörs. Därmed berörs också aktörer från alla sektorer och aktörer från lokal, regional, nationell och internationell styrning. Cirkulär ekonomi är inte något en enskild institution eller enskild företag kan göra ensamt. Cirkulär ekonomi binder naturligt samman individuella intressenter och sektorer genom essensen av metoden.

Vilka är fördelarna?

Våra naturresurser minskar, det går inte att köra på i vanliga hjulspår, en ekonomi som bygger på en linjär modell fungerar inte längre. Övergången till en cirkulär ekonomi är därför en nödvändighet, men som med alla kriser så finns det också många möjligheter som kan leda till långsiktiga ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelar. I den Europeiska Evironmental Agency-rapporten om cirkulär ekonomi, 2016 identifieras följande fördelar:

• Förbättrad resurssäkerhet och minskat importberoende tack vare minskad efterfrågan på råa naturresurser.
• Minskad miljöpåverkan: inklusive en drastisk minskning av växthusgaser 
• Ekonomiska fördelar: inklusive nya möjligheter för tillväxt och innovation samt besparingar kopplade till effektivare resursanvändning.
• Sociala fördelar: all från jobbskapande oavsett kompetensnivå till förändringar i konsumenters beteende kan leda till bättre hälsa och bättre säkerhet.

Den cirkulära ekonomin och den europeiska agendan

Potentialen hos cirkulär ekonomi erkänns av ett växande antal europeiska länder, regioner och europeiska institutioner. I december 2015 så klubbade EU-kommissionen igenom cirkulär ekonomi-paketet med ambitionen att boosta global konkurrenskraft, främja hållbar ekonomisk tillväxt och skapa nya jobb. Paketet inkluderade en ny och reviderad lagstiftning med fokus på förebyggande och hantering av avfall, en handlingsplan och finansiering. Paketet för cirkulär ekonomi har fem prioriteringsområden som kommer att angripas strategiskt: platser, matavfall, kritiska råmaterial, byggande och rivning och biomassa samt bio-baserade produkter.

Cirkulär ekonomi är också temat för den Europeiska Urbana agendan för EUpartnerskapen. Det är en av fyra nya partnerskap som godkändes i oktober 2016 av generaldirektörer med ansvar för urbana frågor. Oslo, Norge är koordinerade part. Partnerskapet består av medlemsstater, NGOs och andra nyckelintressenter. Partnerskapet ska starta i januari 2017. Partnerskapet ska arbeta för att utveckla en handlingsplan för att nå bättre regleringar, bättre finansieringsmöjligheter och bättre kunskap. Syftet med detta är att öka återanvändning, reparation, renovering och återvinning av existerande material och produkter för att nå ny tillväxt och arbetstillfällen.

Social innovation för cirkulär ekonomi

Vad som ofta glöms bort är att övergången till cirkulär ekonomi ökar kraven på sociala innovationer och är kanske ännu större än kravet på teknologiska innovationer. URBACTs rapport Sociala innovationer i städer identifierar sociala innovationer som ”innovativa lösningar, nya typer av organisationer och nya interaktioner för att tackla sociala frågor”. Med fokus på ”innovativa lösningar gällande hur städer styrs: nya former för samarbete mellan stadens administration, medborgare, och lokala intressenter som kan generera mer hållbara, öppna system som är motståndskraftiga”.

Om en cirkulär ekonomi implementeras genom inkluderande samarbeten så kan cirkulär ekonomi stärka social sammanhållning och främjastark, solidaritetsbaserad lokala och regionala ekonomier. För idéer om hur detta kan genomföras, se vitboken om cirkulär ekonomi i Greater Paris. Paris arbetar hårt med att skala upp sitt ekosystem för sociala innovationer genom URBACT-nätverket BoostInno.

Livscykelperspektivet

Att förflytta sig från en linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi skapar ett behov av nya affärsmodeller, nytt beteende från konsumenter och nya lösningar på hur avfall kan bli resurser. Diagrammet nedan illustrerar nyckelstegen av en produkts livscykel som behöver finnas med i en cirkulär ekonomi-modell.

Källa: Grafiken är baserad på 'COM(2015) 614 final'

Det är viktigt att komma ihåg rollen som lokala och regionala myndigheter kan ha i de olika skedena:

• Produktdesign: lokala och regionala myndigheter kan föregå med gott exempel genom att köpa produkter som lösningar som är resurseffektiva, tåliga, som lätt kan repareras eller uppgraderas för att till sist kunna återvinnas eller återanvändas. Det här uppmuntrar marknaden att utveckla sådana lösningar och därmed göra dem tillgängliga men också lite mer prisvänliga för andra aktörer.
• Produktion: städer och regioner kan arbeta tillsammans med andra intressenter för att främja hållbar utvinning av råmaterial och olika vägar för resurscirkulation som till exempel industriell symbios, kemiskleasing eller återproduktion.
• Konsumtion: Lokala och regionala myndigheter har också stora möjligheter för att påverka konsumtionsmönster hos hushåll, företag och organisationer. Det kan myndigheterna göra genom kunskapslyftande insatser, lyfta fördelar med delningsekonomin och fördelarna med reparation och återanvändning.
• Avfallshantering och återvinning: Två möjligheter som oftast lyfts på kommunal nivå är avfallshantering och återvinning. Förbättrad avfallshantering är ofta ett första steg mot en cirkulär ekonomi men många kommuner och regioner vill utöka producenters ansvar, högkvalitativ återvinning och biologisk behandling av avfall.

Hur kan lokala och regionala myndigheter främja cirkulär ekonomi?

Lokala och regionala myndigheter har en viktig roll i att starta och accelerera övergången till en cirkulär ekonomi. Myndigheterna kan antingen föregå med gott exempel, skapa ett tydligt ramverk av regler eller direkt stödja lokala och regionala intressenter.

• Som konsumenter kan lokala och regionala myndigheter inkludera cirkulär ekonomi i deras inköpskrav när de utför upphandlingar. Det innebär i praktiken att de utvärderar alla kostnader kopplat till produktens livscykel så som återvinning, underhåll och upparbetning av råmaterial.
• Städer och regioner kan inkludera cirkulär ekonomi i relevanta strategier. Det sänder en tydlig signal till intressenter och skapar möjligheter för intressenterna att planera långsiktigt. Dessa dokument kan till exempel vara EUs operationella program , långsiktiga utvecklingsplaner eller tematiska/sektors strategier.
• Lokala myndigheter kan erbjuda kunskapshöjande och nätverksskapande aktiviteter samt finansiering till relevanta intressenter. Finansiering kan ske i olika former så som bidrag, lån eller skattelättnader. Att dela kunskap och skapa nätverk möjliggör för intressenterna att mötas och skapa aktiviteter och initiativ.

Ett bra sätt att engagera lokala intressenter är Good Food Brussels plattformen kopplar samman initiativ genom hela matkedjan genom att öka synligheten och uppmuntra samarbete. Good Food-plattformen bygger på resultatet av URBACT Sustainable food in urban communities.

Vägen framåt

Städer och regioner har en unik position i att påskynda Europa till en cirkulär ekonomi och på så sätt gynnas as ekonomiska, miljömässiga och sociala förbättringar som skapas av övergången. ESPON, Interact, Interreg Europe och URBACT uppmuntrar städer att agera idag genom 4 enkla steg.

1. Alla kan göra det. En cirkulär ekonomi kan verka kompliceras, men även den längsta resan startar med ett första steg. Genom att engagera intressenter och genom att lära från andra kan alla städer i Europa gå mot en cirkulär ekonomi. Istället för att tävla om den mest avancerade teknologin kan städer och regioner arbeta för att fundera över resurser på ett nytt sätt.

2. Att inte uppfinna hjulet på nytt. Cirkulär ekonomi behöver anpassas efter lokala utmaningar, men det finns många goda exempel på hur andra har arbetat med denna fråga. Goda exempel kan hjälpa städer och regioner att snabbare hitta sina lösningar.

3. Samarbete, inte konkurrens. Cirkulär ekonomi frodas genom kontakter. Det kan till exempel vara kontakter mellan näringslivet som samarbetar inom industriell symbios eller städer som utbyter kunskaper och erfarenheter. Det bästa sättet att arbeta med cirkulär ekonomi är att samarbeta med andra som vill samma sak för att tillsammans vara mer effektiva.

4. Europeiska territoriella samarbetsprogram finns här för att hjälpa till. Europeiska territoriella samarbetsprogram täcker in flera delar av cirkulär ekonomi så sån forskning och innovation, regionalutveckling, näringslivsutveckling medskapande och social innovation. Intresserade städer och regioner välkomnas till att använda programmens kunskap, finansiering och nätverksmöjligheter.

Läs hela policy briefen för mer lokala och regionala exempel samt finansieringsmöjligheter. 
Artikel är skriven av Ania Rok. Läs originalet HÄR