You are here

Matinköp som ett verktyg i miljöarbetet

Edited on

21 December 2018
Read time: 2 minutes

- De här internationella utbytesprojekten är superbra för det händer så mycket intressanta, positiva och fantastiska saker på lokal nivå som inte kommer igenom bruset. Det är enormt inspirerande - och vi kan lära oss och ta hem det, berättar Helena Nordlund som har varit projektledare för URBACT-projektet AGRI-URBAN.

AGRI-URBAN är det andra livsmedelsrelaterade URBACT-projektet som Södertälje kommun deltar i (Södertälje har deltagit i totalt tre URBACT-projekt, men det handlade om byggande och samhällsplanering). Tack vare Södertäljes tidigare URBACT-deltagande och arbetet med att vidareutveckla kommunens kostkoncept fick man chansen att delta i AGRI-URBAN.

- Kostkonceptet bygger på mer lokala och säsongsbaserade måltider som är producerade i ekologiska kretsloppsjordbruk som inte övergöder Östersjön. Mindre mängd kött, minskat svinn, men mer grönsaker, baljväxter och fullkorn ingår också. Genom ett beslut 2001 att använda kommunala matinköp som ett verktyg i miljöarbetet har menybeslut och matlagning decentraliserats ut till många av kommunens förskolor, skolor, gymnasium och äldrevård, men den övergripande kostpolicyn tas gemensamt för alla köken, säger Helena.

AGRI-URBAN har byggt vidare på kostkonceptet, och allt arbete hänger ihop i ett slags nät eller väv som bygger på varandra. Det är sjutton års arbete som har lett fram till att Södertälje numera har en antagen odlingsstrategi, där en handlingsplan och en fallstudie som togs fram inom AGRI-URBAN-projektet gett viktig input. Kommunen arbetade inom AGRI-URBAN genom tre grupper i denna process.

- Den allmänna gruppens blandade intressenter bidrog till handlingsplanen genom att vidga våra vyer om odlingsfrågan. I utbildningsgruppen delade kommunens fyra utbildningar inom trädgård och lantbruk idéer och möjligheter. Den interna gruppen samlade tjänstepersoner och politiker från samhällsbyggnadskontoret för att diskutera vikten av den fysiska planeringen för odlingsfrågan och möjligheten att starta odlingsinitiativ. Odlingsstrategin har delvis utgått från handlingsplanen och har arbetats fram av samhällsbyggnadskontoret, säger Helena och fortsätter:

- Även fallstudien på en komplementodling som drivs i privat regi i form av en daglig verksamhet för unga vuxna inom kommunen har gett förebild till en del i odlingsstrategin. Vi myntade begreppet komplementodling, och det är odling inom en organisation eller institution som inte har odling som huvudsyfte men som använder det som ett pedagogiskt, terapeutiskt eller kulturellt verktyg i sin verksamhet. Alla partnerstäder behövde inte göra en fallstudie, men för oss har det varit jättebra input.

Södertälje kommun har redan kommit igång med att implementera delar av odlingsstrategin och har bland annat upphandlat odlingsrådgivare som den egna kommunala verksamheten kan nyttja för att komma igång med odling. Det går även att ansöka om bidrag till grundutrustning. Efter förebild från Monmouthshire i Wales har även en pollineringsplan börjat implementeras. Dessutom föreslås en jordbrukspark, en trädgårdsinkubator och en kommunal grönsaksodling för att främja den yrkesmässiga odlingen samt för att få in mer lokala produkter till den offentliga måltiden.

Fritidsodling och komplementodling är däremot inte bara för nöje utan kan också ha betydelse för beredskapen. Just nu arbetar kommunen fram en livsmedels-försörjningsstrategi som tittar på hela livsmedelskedjan ur ett beredskapsperspektiv. Att ha spridit kunskap om odling till enskilda människor och institutioner kan vara värdefullt om man tänker sig ett krisläge då det skulle vara brist på mat.

- Vi hoppas på att vårt arbete genom AGRI-URBAN ska leda till mer aktivitet inom de gröna näringarna samt mer kunskap och medvetenhet kring odling och matproduktion. Det skulle även göra kommunen mer attraktiv. Om vi får igång jordbruksparken och trädgårdinkubatorn kommer vi kunna fånga upp de som vill starta odlingsföretag, bland annat nyanlända. Förhoppningen är odling ska bli tillgängligt för nya grupper av människor, avslutar Helena.

Här kan du läsa en tidigare artikel om AGRI-URBAN från 2017 "Detta fick en stad i Spanien lära från Sverige kring lokal producerad mat och hälsosammare måltider"

Inom EU-programmet URBACT arbetar europeiska städer tillsammans över nationsgränser för att utbyta erfarenheter och utveckla en hållbar och integrerad stadsutveckling. Samtidigt arbetar varje stad i en lokalgrupp där lokala teman hanteras. Under våren 2018 avslutades sju projekt där svenska städer har deltagit. AGRI-URBAN i Södertälje är den femte artikeln i en serie där du får ta del av svenska URBACT-erfarenheter. I föregående nyhetsbrev kunde du läsa om nätverken BoostInno i Skåne och Tech Town i Gävle samt Freight TAILS i Umeå och CHANGE! i Skåne. Du kan redan nu se fram emot att läsa om SmartImpact i Stockholm och Resilient Europe i Malmö i början på 2019.