You are here

6 rekommendationer för städer som vill vara med i ett URBACT transfer-nätverk

Edited on

30 November 2017
Read time: 4 minutes

Utlysningen för transfer-nätverk är öppen till 10 januari 2018. Syftet med dessa nätverk är att anpassa och överföra kunskaper - URBACT Good Practices till andra städer som har liknande utmaningar, men inte lika mycket erfarenhet.

Några frågor kanske dyker upp hos de städer som funderar på att söka, Vad får en Good Pratice-stad ut av att dela deras idé? Tänk om min  stad har en helt annorlunda politisk och kulturell bakgrund? Vilka utmaningar finns kopplade till att försöka överföra en Good Practice till min stad?

För hitta dessa svar behöver du inte resa långt. Det finns några erfarenheter från URBACT-programmet.

TUTUR var en pilot för transfer-nätverk som fokuserade på tillfälligt nyttjande av övergivna platser. Pilotnätverket pågick under 15 månader och hade tre partners. Transfer-städer var Rom, Italien och Alba Iulia, Rumänien. Lead partner och Good Practice-stad var Bremen, Tyskland.

Här kommer några lärdomar från TUTUR.

Bremen, Good Practice-staden som lärde från Transfer-städer

Oliver Hasemann, spatial planner och co-founder av stadsutvecklingsföretaget AAA Ltd. arbetar för ZwischenZeitZentrale (ZZZ) som ungefärligen betyder den tillfälliga tidens byrå. ZZZ Har under många år arbetat med projekt inon hållbar stadsutveckling och byråns nisch är att ”väcka” sovande, tomma byggnader och platser genom att skapa tillfälliga användningsområden för dem. Tillexempel så skapas billiga, snabba lösningar för små företag, start-ups och andra initiativ och organisationer.

Under 2014 när staden Bremen bestämde sig för att ta del av TUTUR hade ZZZ redan en flera relevanta intressenter med sig, så som representanter från olika förvaltningar i staden och det berörda distriktets medborgare. ZZZ hade vid denna tidpunkt redan anordnat flera evenemang och aktiviteter i Bremens gamla industriområde, övergivna kontorsbyggnader och sjukhus.

Genom att ZZZ och Bremen deltog i projektet så fick dem med sig ett antal insikter som till exempel hur man kan koppla samma övergivna platser med utmaningar så som ungdomsarbetslöshet och integration av migranter och flyktingar – ämnen som nu 5 år senare är väldigt relevanta. Målet är att öppna upp många fler platser för personer med olika typer av utanförskap och utveckla verktyg för att nå, och hjälpa dem. Under de senaste två åren har ZZZ samarbetat med flera organisationer för att göra detta, och har anordnat flera workshops inom URBACT IIIs nätverk Refill LÄNK

Rom, en transfer-stad som saknde regelverk

Rom hade ett stort intresse för ämnet ”tillfällig användning”. Den italienska huvudstaden äger många byggnader och landområden. 2014 var många av dessa objekt delvis använda, eller användes inte alls. Byggnaderna och landområdena väntade bra användningsområden, och pengar för att till exempel renovera/ställa iordning dem. Oanvända platser är en stor förlust för omgivningen. Genom TUTUR kunde staden öppna upp de oanvända platserna och samtidigt involvera medborgarna.

”Trots att spontana aktiviteter arrangerade av medborgare skedde i offentliga byggnader i Rom, hade vi inte ett regelverk för detta. Bremens policyer och sättet reglerna tillät undantag när det behövdes var mycket lärorikt för oss. Rom hade ett striktare regelverk än Bremen gällande offentlig upphandling och säkerhet. I samband med tillfällig användning av utrymmen kunde Bremen ge tillgänglighet till lokala intressenter utan budgivning, även om byggnaderna till exempel inte levde upp till alla brandsäkerhetskrav. Det skulle inte ha varit möjligt i Rom. Tillfällig användning av byggnader måste också ligga i linje med reglerna, precis som vid långvarig användning. Det innebär ett stort ekonomiskt åtagande för intressenterna”. Berättar Daniela Patti som var Roms koordinator för TUTUR-nätverket. I projektet så samskapade offentliga myndigheter och medborgare aktiviteter i området Viale Adriatico Market. De gjorde till exempel Presidenti Viaduct till en cykelväg och en samlingspunkt för området. De använde också den gamla övergivna Don Bosco skol-teatern som en öppen plats med cykelworkshops, lekplats och ett medborgarlabb. Den tillfälliga användning av platserna var förberedelserna för att skapa en cykelväg i området.

6 tips från TUTUR

Nedan ger Oliver Hasemann från Bremen och Daniela Patti från Rom sina råd för att lyckas med ett URBACT transfer-nätverk.

1. ”Till Good Practice-staden: se inte dig själv som en coach…hitta ett annat syfte med nätverket också”

”När vi gick med i TUTUR som en Good Practice-stad var vi väldigt nyfikna över hur tillfälliga användning av utrymmen gick till i andra europeiska städer”. Utöver att dela med sig av sina erfarenheter, bör en Good Practice-stad hitta sina intressen genom konkreta aktiviteter menar Hasemann. På så sätt blir får staden mer än en coachande roll till transfer-städerna.

I Bremens fall betydde det att TUTUR gav dem möjligheter att experimentera med nya sätt att använda byggnader tillfälligt, till exempel stadsturer med en performance. Performance-artister deltog i dessa turer och gjorde dem mer till ett happening som bidrog till en ny bild av området som turen handlade om. Bremen fick också möjligheten att koncentrera sig mer på utvalda områden i staden. Ett sånt område var Hemeligen, Bremens historiska industriområde som blev återupplivat genom offentliga organisationer, privata intressenter och ideella organisationer.

2. ”Var tydlig med dina lokala beslutsfattare för att övertala dem”

Att bli utsedd till en URBACT Good Practice-stad kan vara ett starkt argument för fördelarna med att vara med i ett transfer-nätverk. Hasemann menar dock att ”transnationellt utbyte och ny inspiration låter kanske ganska abstrakt för många lokala förtroendevalda representanter.  Därför kan det lättare att övertyga dem om nyttan genom att säga: ’Inom ramen för detta projekt kommer vi att implementera, och utvärdera den konkreta metoden X i vår stadsdel’”.

3. ”Ni kommer behöva översättning av policyer och kultur”

”Trots att kontexten av Rom och Bremen är väldigt annorlunda lärde vi oss mycket om tillfällig användning av utrymmen och hur offentliga och privata organisationer kan samarbeta”, säger Patti. För Rom hade Bremen ett mycket innovativt system för att ta sig an tillfällig användning. Samarbetet mellan staden och andra regionala och nationella intressenter möjliggjorde för att lägga medel på, och identifiera prioriterande områden där ZZZ kunde matcha användare med tomma byggnader. Patti säger att Bremens metoder var väldigt värdefull inspiration, men Rom hade ett helt annat regelverk, och Roms kontext var tvungen att förändras mycket.

”Det är omöjligt att göra en copy och paste-lösning från en stad till en annan. Det måste ske en översättning av policyer och kultur. I Rom insåg vi att en utveckling av ytterligare en policy för tillfällig användning av utrymmen skulle inte vara bra eftersom vi redan har fem policyer som på något vis påverkar hur offentliga parker eller byggnader används. Istället så tog vi tillfället att bättre kunna informera intressenter om systemet genom en guidebok, seminarier och online material. Samtidigt bidrog vi också till utvecklingen av ett nytt regelverk för gemensamma stadsmiljöer för hela Roms administration. Den har dock inte implementerats ännu på grund av politiska förändringar i kommunfullmäktige” ,berättar Patti.

4. ”Avslöja ’back stage-mekanismerna’ av Good Practice-metoden”

”Det är viktigt att förstå hur Good Practice-metoden fungerar, även ’back stage’ för de är dem som oftast är essentiella för att kunna överföra metoden. Svårigheten med att föra över en metoden från en plats till en annan är att förstå vilka specifika förhållanden som råder på plats. Utöver kulturella skillnader så kan det finnas policyer, eller procedurer som indirekt kan påverka metoden och hur väl den kan överföras till en annan stad”, berättar Patti.

”I Bremen-fallet är styret av staden avgörande för hur väl metoden fungerar”.  Metoden av att tillfälligt använda platser i Bremen främjas genom att ett nära samarbeta mellan olika departement och styrande nivåer. Bremens flexibilitet i att tillämpa policyer för att använda platser tillfälligt är inte vanligt i Europa, till exempel är de flexibla gällande säkerhet eller hälsa. En annan viktig faktor är den rollen som ZZZ har, att byrån kan vara länken mellan offentliga organisationerna och användarna. I många andra städer så måste denna roll upphandlas, medan Bremen kan direkt tilldela uppdraget.

5. ”Välj partner med jämförbara situationer”

I URBACT finns det inga hinder för hur stora de deltagande städerna måste vara. Men det är bra för projektet om parterna har jämförbara situationer. ”Med vår tredje TUTUR-partner, Alba Iulia fanns det ett bra utbyte gällande frågor om regelverk. Men det är väldigt stor skillnad på utmaningarna som en liten stad som Alba Iulia har, och utmaningarna för en stad i Roms storlek. Städerna bör tänka på kompatibilitet när de söker efter partners för projekten." Säger Hasemann baserat på hans erfarenhet.

6. ”Få med lokala intressenter och kollegor”

Att få med lokala intressenter i stadsutvecklingsprojekt är ett av URBACTs mantra. Patti bekräftar att det mycket viktigt. Hon rekommenderar transfer-nätverken att få med lokala intressenter ”även de oväntade intressenterna och de krångliga!”. Kollegor från andra avdelningar måste också vara med ”de är nycklarna till strategin, de kommer hjälpa dig att lista ut vad utmaningarna är och potentialen för att implementera Good Practice i din lokala kontext”, säger hon

Efter Transfer-processen

Hasemann och Patti tycker att deras städer fick stor nytta av TUTUR. ”TUTUR tillät oss att starta ett pilotprogram för tillfällig användning av platser i Roms distrikt. Vi aktiverade platser med lokala medborgare och utvecklade policy-rekommendationer för hur staden ska styra de allmänna utrymmena. Dock är policyn tyvärr inte godkänd ännu på grund av politiska förändringar”, säger Patti.

Bremen fick i sin tur en möjlighet att konkretisera deras metoder för tillfällig användning av utrymmen genom att skapa flera nya projekt i området Hemeligen så som The WURST CASE i en gammal köttfabrik eller the bay-WATCH på en strandbank vid floden. Finansieringen till ZZZ-byrån blev också förlängd, och några av idéerna som uppkom genom TUTUR använder ZZZ med dagligen när de arbetar med samband mellan tillfällig användning av utrymmen och integration av migranter.
 

Mer information:

97 URBACT Good Practices

Utlysningen för Transfer-nätverk

Lärdomar från URBACTs Transfer-piloter

Origialartikeln är skriven av Heike Mages.