Europeiska städer och kompetensutmaningen

Den nya ekonomin och Kompetensagendan för Europa

Det finns, som alltid både goda och dåliga nyheter. De goda nyheterna, enligt Rifkin är att synergin av internetteknologi och förnybar energi har potentialen att transformera den ekonomiska modell som dominerat de senaste 100 åren. Den här förändringen inkluderar till exempel övergången från fossila bränslen till förnybara energikällor och att transformera byggnader till generatorer för hållbar energi och på så sätt dramatiskt minska energianvändningen. Internet of things har också potential att öka så pass mycket att alla apparater kanske kommer att kommunicera med varandra i framtiden.

Etableringen av en ny energiregim skapar ett ramverk för denna revolution. Om hushåll förvandlas till energitillverkare så kan det också innebära en inkomst för dem och samtidigt förändra marknaden. Rfikin och andra har identifierat den så kallade Commons-rörelsen som det sociala smörjmedlet i revolutionen. Genom internet och principerna för öppen data har Commons-strukturen omvandlats. Sociala mediaer-verktyg har skapat nya samarbetsmodeller och påskyndat en skiftning till horisontella nätverk. Social ekonomi kan idag ses som en Askungen-ekonomi som ännu inte mognat men kanske äntligen kan blomma ut, speciellt eftersom millenniegenerationen prioriterar ett kvalitativt liv framför finansiella belöningar.

I några delar av Europa så kan dessa beskrivningar verka vara science fiction. Faktum är att även i våra mest avancerade städer finns en stor del av befolkningen som är oförberedda på vad som kommer, och vad som faktiskt sker redan nu. Detta inkluderar vårt utbildningssystem som har haft problem med att anpassa sig efter internet och  att den digitala ekonomin har vuxit. Våra barn kan idag få mer information från deras surfplattor än genom en standarddag i skolan. I den ändra änden i den demografiska skalan har vi det ökade antalet äldre personer inom vår arbetsmarknad. Det ökade antalet beror både på att förbättrad hälsa leder till att människor kan arbeta längre, men också på grund av att låga pensioner tvingar människor att arbeta längre. Samtidigt har vi personer som invandrar till Europa med hopp och energi för att söka en bättre framtid. Utmaningen är att hitta sätt för dem att aktivt kunna bidra till vår ekonomi. Vi står alltså inför spännande möjligheter, men också inför utmaningar. Stora delar av våra medborgare har så långa kunskaper att deras framtida möjligheter att vara en del av utvecklingen är väldigt låga. Enligt EUs senaste data så har 1 av 5 vuxna låg läsförmåga, nästan 1 av 4 har låga räknekunskaper och 2 av 5 (41%) har inga grundläggande digitala förmågor. Samtidigt pekar dessa data på att 2 av 5 arbetsgivare har svårt att hitta personer med rätt kompetens.

Se en video om Kompetensagendan HÄR

Utmaningen är tydlig: Hur kan vi transformera sättet vi utbildar våra medmänniskor så att Europa kan ta tillvara på potentialen hos de spännande möjligheterna?

Hur reagerar Europas städer?

Rotterdams Stad anordnade ett event i slutet av september 2016 för att undersöka hur städerna reagerar på den aktuella situationen. Utöver värdstaden så hade Gent, Wien, München, Malmö, Nantes och Birmingham aktiva roller i den ärliga och detaljerade debatt som skedde. Andra entusiastiska röster så som EU-kommissionen (DG sysselsättning, socialpolitik och inkludering), OECD och den privata sektorn anslöt sig för att diskutera utvecklingen inom arbetsmarknaden. Det fanns flera återkommande teman i städernas input, men det som återkom flest gånger var hur kompetens och utbildning kan matcha de ständigt förändrade behoven i våra avancerade ekonomier. Underlag som presenterades av OECD och Randstadgruppen visar på den växande klyftan mellan behov och tillgång. Även Rotterdam och Haag-regionerna visade underlag från World Economic Forums (WEF) undersökningar kring kommande kompetensförsörjningsbehov. WEFs undersökning visade att ”kompetens att lösa komplexa problem”, ”kritiskt tänkande” och ”kreativitet” kommer vara de mest eftertraktade kompetenserna 2020. Kreativitet låg 2015 längre ned i listan (se tabell).

Det här påverkar givetvis utbildningssektorn. Fokus på att modernisera läroplanerna behövs om våra barn ska kunna utveckla de kompetenser som de kommer behöva i framtiden. Kompetensbehoven kan till exempel varar karaktärsdrag så som entreprenörsanda, kreativitet eller emotionell intelligens. Kompetensutmaningen påverkar också styret och policyskapande. Hur kan kommuner försäkra sig att deras utbildningssystem anpassar sig effektivt? Rotterdamrepresentanterna berättade under eventet i september 2016 hur de på kommunnivå arbetar med detta i deras Nästa Utbildningsgrupp. De har skapat tre områden (utbildningsgivare, socialekonomi/innovationsfrämjare och näringslivet) för att engagera nyckelintressenter i samskapandet av nya modeller och strukturer. Rotterdams grannstaden Gent är också proaktiv i att möta kompetensförsörjningsutmaningen. I samarbete med HR-experter i staden bekräftades den förväntade nedgången av enklare arbeten som konsekvens av automatisering och innovation. Som svar på detta behövdes en sofistikerad partnerskapsmodell i staden som genom prognoser och delade kunskaper kan förutse kompetensbehov.

Nyckelfaktorerna i Gents metod är samarbete med näringslivet för att stärka flexibiliteten, smart specialisering med inriktning på cirkulär ekonomi och stöd till den lokala skaparekonomin. Utöver diskussionen om framtida kompetensförsörjning så pågår en diskussion om den aktuella kompetenspoolen hos vuxna på arbetsmarknaden idag. I en värld där portföljkarriärer, dvs. en karriär med många olika yrkesroller är vanlig så måste en person också öka sin kompetens för att få nya jobb. Livslångt lärande, det som oftast ses som en kliché måste bli standard för att alla européer ska ha en chans att hänga med förändringarna. Behovet av kompetensutveckling finns inom industrin så väl som i tjänstemannasektorn m.fl. Teknologiska utvecklingar innebär förändringar för alla, vilket är tydligt redan nu i och med automatiseringen. Företag så som Uber och Airbnb har redan förändrat transportsektorn och boendesektorn. Andra marknader så som hälsa, utbildning, finanssektorn osv. har också påverkats av teknologiskutveckling. Samtidigt som dessa förändringar sker skapas också nya möjligheter.

Vissa marknader kan inte bli outsourcade till andra länder eller bli helt ersatta av teknik. En av dessa marknader är till exempel vård och omsorg, närmare bestämt äldreomsorg. EU Skills Panorama förutspår att 104 miljoner jobbtillfällen kommer att skapas inom vård och omsorg mellan 2013 och 2025. Europeiska städer kommer därför erbjuda arbetstillfällen på olika kompetensnivåer. En viktig del av jämlikhetsagendan talar just om att skapa flera vägar till betalt arbete och på så sätt minska risken för ökad ojämlikhet i våra städer. Rotterdams borgmästare Aboutaleb delande med sig av ett strakt exempel på detta. Borgmästaren berättade om en somalisk kvinna som kom till Nederländerna efter en svår resa genom Mellanöstern och Turkiet tillsammans med sina två barn. I Nederländerna fick hon höra att hon inte har någon relevant kompetens och men hon kan få socialbidrag. Trots den kreativiteten och styrkan kvinnan har visat genom att klara den långa resan tillsammans med sina barn ansågs hon inte ha kompetens för något arbete. Borgmästare Aboutaleb påpekade att städerna måste förbättra processen att komma i arbete för personer från tredjeländer om vi ska ha möjlighet att ta vara på deras kompetenser.

Hur kan den Europeiska kompetensagendan bidra?

Borgmästare Aboutalebs exempel underströk den viktiga roll som städer har att spela i implementeringen av kompetensagendan. Under början av 2016 besvarade Eurocities EU-kommissionens 10-punktslista och tryckte på just städernas roller gällande kompetensgarantin​ ​och kompetensprofilsverktyget för tredjelandsmedborgare Det är i våra städer som majoriteten av våra tredjelandsmedborgare bor, där kompetensutmaningen är som tydligast och tillgången till avancerade kompetenser finns. Det är otänkbart att den nya kompetensagendan kommer implementeras utan en aktiv och stark roll för Europas ledande städer. Samma sak gäller för det nya kompetenspartnerskapet inom den Urbana agendan för Europa. För att dessa agendor ska lyckas måste de bygga på en stabil grund av dokumenterade erfarenheter och kunskaper och fokusera på stöd för nya och innovativa sätt att arbeta. Europas städer behöver tydliga exempel på hur dessa utmaningar kan mötas och inte ytterligare analyser på utmaningens omfattning. Det är mycket uppmuntrande att Rotterdam är aktiva, speciellt med tanke på det nya Urban Innovative Actions-projektet som beviljats.

Flera URBACT-städer vill också bidra. URBACTs bidrag till debatten. Tillsammans med andra pågående satsningar så som Urban Innovatione Actions har URBACT-programmet en stark roll att spela. Programmet har redan bidragit med viktig data kopplat till styre, kompetensförsörjning och jobb. Den första rapporten om social innovation, städer och ungdomsarbetslöshet undersökte den förändrade rollen hos lokala myndigheter. Detta följdes med rapporten Jobbskapande för en arbetslös generation som identifierade möjliga hävstänger för att forma kompetensförsörjningsagendan. I samma serie av rapporter som publicerades också Ny urban ekonomi alla dessa rapporter byggde på URBACTs mobilisering av nätverk bestående av städer över hela Europa och skapade en viktig plattform för utbyte, lärande och kapacitetsbyggande aktiviteter. I URBACT II-programmet så resulterade projekten My Generation, My Generation at Work, EUniversities och ESIMEC i viktiga lärdomar runt temat kompetensförsörjning. Detta arbete fortsätter i URBACT III-programmet i projekt bland annat: Resilient Europe, lett av Rotterdam, där Malmö deltar och TechTown, lett av Barnsley där Gävle deltar.

URBACT är länken mellan den övergripande debatten om den nya ekonomin och kompetensförsörjning, och det dagliga arbetet med att skapa lösningar. Under vintern 2016 och våren 2017 pågår URBACTs ansökningsomgång för goda exempel ​som kommer kunna bidra med beprövade lösningar och konkreta exempel av städer för städer. I kommande utlysningen för överföringsnätverk i september 2017 ska städernas lösningar anpassas och återanvändas för att tillsammans bygga kapacitet och kunskap om hur vi ska möta Europas utmaningar. URBACT tillsammans med Urban Innovative Actions coh Eurocities kan tillsammans se till att de nya Kompetensförsörjningspartnerskapets fokus är rotat i praktiska erfarenheter baserade på städernas behov.

Originalartikeln är skriven av Eddy Adams.