You are here

Detta fick en stad i Spanien lära från Sverige kring lokal producerad mat och hälsosammare måltider

Edited on

22 August 2017
Read time: 7 minutes

Staden Mollet Del Valles i Spanien ligger i ett kuperat landskap strax utanför Bar-celona. Stadens 50 000 invånare har en lång tradition för att äta bra och värna om markområdet. De har aldrig haft en specifik politik för mat som gäller för hela staden med ömsesidiga kopplingar mellan producenter och konsumenter.
För några år sedan etablerade Mollet Del Valles ett kontor för internationell samverkan – och handläggaren, Albert Garcia Macian, upptäckte vad som pågick i en svensk stad 275 mil bort.
 

Södertälje utanför Stockholm har ett bra system för att få lokal, ekologisk och säsongsbetonad mat serverad till 24 000 skolbarn varje dag. Systemet hade ökat lokalt ekologiskt jordbruk, minskad CO2-utsläppen från stadens kommunala matservering och även gett barnen mer hälsosam mat att äta. Hur Garcia och staden Mollet Del Valles anpassade Södertäljes ”Green diet”-system är en berättelse om hur nyskapande lokal politik snabbt kan överföras och anpassas till en annan stad. Det är också en berättelse om hur även små städer kan göra stora förändringar när de tänker kreativt och delar sina idéer.

Garcia blev uppmärksam på Södertälje när de sökte efter nytänkande offentlig service och möjligheter för samarbete genom olika europeiska program. Han upptäckte URBACT, som ger stöd till att föra samman städer i särskilda nätverk med syftet att hitta hållbara lösningar på gemensamma utmaningar. Samtidigt var Södertälje under den tiden en del av ett URBACT nätverk kallad Diet for a green planet. Södertälje letade samtidigt efter nya partners precis som Mollet Del Valles. Garcia tog kontakt med dem som arbetade med programmet i Södertälje och omedelbart därefter arrangerade han en resa för 14 delegater från Mollet inklusive en folkvald politiker, tjänstemän, skolrektorer, kockar och lokala matproducenter för att de med egna ögon skulle se vad Södertälje har gjort.

När delegationen kom hem började de att anpassa det svenska programmet för Mollet dock med ett Medelhavsperspektiv. ”När vi kom tillbaka från Sverige var resväskorna fulla av nya idéer”, säger Garcia. ”Men vi var också tveksamma. Våra städer är mycket annorlunda” med avseende till mattraditioner och hur offentliga matsalar fungerar lokalt. ”Hur skulle vi kunna överföra och anpassa det vi hade lärt oss”, fortsätter Garcia. ”Hur skulle vi få det att fungera?”

Albert Garcia Macian (vänster), Antonio Martínez (mitten) and Núria Duñó (höger) spelade en stor roll i att implementera ett nytt upphandlingssystem för mat i Mollet. (Foto: Amy Labarrière)

Hitta rätt partners

Södertälje med 95 000 invånare har ett rykte inom Sverige för att stödja hållbart jordbruk och samtidigt minska föroreningar. Enligt svensk lag har kommunen ansvaret för offentliga matsalar. I Södertäljes fall omfattar det flera skolkök, äldreboende och även stadshusets restaurang samt två caféer och ett bageri på ett museum. Södertälje kommun har en kostenhet som sysselsätter 250 personer inklusive kockar, som jobbar för kommunen – de köper maten direkt från producenterna. Det betyder att staden kan arbeta med jordbrukarna, skolor och kockar för att testa nya modeller för att kunna ge barnen lokal och ekologisk mat i säsong.

Staden har minskat förbruket av kött i skolorna med 30 procent sedan 2010 och minskat matsvinn med upp till 40 procent. I Mollet hade de inte tidigare hört om denna centraliserade tillgång till mat. Hela uppgiften med inköp och administration av offentliga matsalar på privata företag i Mollet. Staden har en strategi för att stödja lokal mat, men hade aldrig tänkt på att matsalarna kunna vara en del av lösningen. ”Jag var mycket överraskad över att kost var något som diskuterades bland kommunfullmäktige”, minns Garcia. ”För oss var Södertäljes kostpolitik närmast som en UFO!”

Mollet hade flera saker som var till deras fördel. I synnerhet ett stort markområde som heter Gallecs – ett område som skiljer storstaden Barcelona från landsbygden – och som löper genom Mollet. Ett konsortium etablerad av de kringliggande städerna i samarbete med den katalanska regeringen drivar de 734 hektar (nästan 10,8 kvadratkilometer) som en agro-ekologisk park. Här bedrivs ekologiskt jordbruk, där miljöskydd är viktigt, medborgarnas involvering är en del av syftet: 750 000 människor besöker naturområdet varje år.

”Vi har detta fantastiska naturområdet som täcker upp hälften av vår mark, en kultur som älskar mat och ett välanpassat klimat för att producera god mat året om”, säger Garcia. Det första Garcia lärde sig från Södertälje var att hitta likasinnade partners som kunde bli involverade i Mollets lärandeprocess och ta del av åtgärderna. Han startade en lokal grupp av entusiastiska lärare, lokala jordbrukare, kockar, politiker, skolrektorer och tjänstemän. ”Gruppen var den perfekta plattformen för att föra samman lokala aktörer”, säger Garcia. ”Känslan av samhörighet, engagemang och ett gemensamt syfte… det är vad som behövs för att göra förändringar hållbara.”

Plantering av tomater i Gallecs agro-ekologiska park. (foto: Amy Labarrière)

Medlemmarna av Mollets lokala grupp besökte Södertälje för att lära av sina svenska motsvarigheter. Därefter besökte en delegation från Södertälje Mollet. Dessa utbyte mellan jämlika parter hjälpte inte bara till att föra över kunskap, men bidrog även till att skapa politiskt stöd. Efter ett besök på tre dagar från Södertälje-delegationen i Mollet, kunde kommunstyrelsens ordförande i Mollet Josep Monràs se möjligheterna med att använda maten som ett sätt att uppnå flera olika målsättningar samtidigt, så som miljö, hälsa och ekonomi. Plötsligt hade maten blivit ett favoritämne för kommunstyrelsens ordförande.

Nya villkor

Omedelbart efter det förste besök i Sverige genomförde Mollet sin första kvalitativa mätning av maten som serverades i matsalarna på tre förskolor. Resultaten var spridda: medan barn och förälder var nöjda med kvaliteten och smaken på maten visade undersökningen, att barnen till stor del fick nerfrusen, förlagad mat  som var inköpt från platser långt borta. Det kunde ha varit ett bra argument att inte göra förändringar inom systemet när det inte fanns några klagomål. Men kommunstyrelsen i Mollet var inspirerad av Södertäljes resultat och per-spektiven i att uppmuntra lokal ekonomist tillväxt inom jordbrukssektorn samt en mer hälsosam livsstil.

Kommunstyrelsen introducerade ett nytt system för offentlig upphandling som gjorde det möjligt att få in matvaror från lokala producenter i kedjan för offentliga matsalar utan att höja priserna för familjerna. I stadshuset är tjänstemännen Núria Duno och Antonio Martinez måna om att dela Mollets nya tillvägagångssätt. I ett dokument har de nya villkor för att välja vilka privata aktörer som får driva de offentliga matsalarna i Mollet. Systemet etablerades 2014 baserat på Södertäljes ”Diet for a green planet”-principer tillsammans med några råd från organisationen Ecological School Association of Catalonia.

Istället för att välja en leverantör enbart baserad på priset, som det hade varit förut, kan kommunstyrelsen med den nya modellen fastställa ett samlat pris för att driva de offentliga matsalarna. Modellen använder sedan ett poängsystem, baserat på kvalitet för att välja och kontrollera det företag som får kontraktet. Villkoren innefattar leverans av mat som är dels är smakrik och hälsosam; ekologiskt producerad; använder mindre kött; använder mer grönsaker och fullkorn; är i säsong, lokalt producerad och samtidigt minskar matsvinn. Härefter innehåller varje av dessa villkor olika faktorer där det är möjligt för producenterna att antingen öka eller minska sina poäng. Under villkoret ”smakfull och hälsosam” värderas leverantörerna efter vilka som inte serverar förlagad – eller friterad mat, och vilka som använder minst tio olika grönsaker i veckan. ”Det var inte lätt att hitta bra företag som kunna bemöta dessa kriterierna”, be-rättar Martinez, som även uppmärksammar att juridisk rådgivning var nödvän-digt för att följa de europeiska stadgarna för offentliga upphandling (LOU). ”Vi har gjort lite smärre justeringar. Andra städer har nu visat intresse liksom privata skolor utanför vår direkta kontroll”.

Några av dessa justeringar gäller kostnader. Ekologiska färskvaror från små producenter kostar mer än industriellt framställda måltider, som även kan värmas upp igen. För att hålla låga priser för familjerna, reducerade kommunfullmäktige t.ex. kockarnas arbetstider, samtidigt som de uppmanade matproducenterna att reducera sin vinstmarginal. I dagsläget får barnen från tre förskolor i Mollet och från två kommunala hem för människor med funktionshinder en hälsosam lunch med linser, kikärtor, tomat, sallad, bönor, morötter och andra grönsaker. Maten kommer till stor del från området Gallecs medan andra färskvaror kommer via ett avtal med en förening som köper in mat från ett större område inom regionen.

Maten, som nu serveras i de förändrade offentliga matsalar i Mollet, är ekologisk till med än 80 procent i genomsnitt och helt anpassad efter den lokala säsongen. Alla grönsaker transporteras mindre än 30 km från jord till bord. Även brödet är bakat lokalt med mjöl från stenmalen speltvete, en gammal variant som nyligen har blivit återintroducerad i Gallecs. När jordbrukarna producerar fler grönsaker än vad som kan användas i de offentliga matsalarna används de till olika såser och sylt med hjälp från en ny maskin i det gemensamma köket i den agro-ekologiska parken.

Alla dessa åtgärder betyder fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. I Gallecs finns det cirka 20 lokala producenter idag, några av dessa sysselsätter dubbelt så många personer som i 2013, och talet är växande. Den del av Gallecs mark som används till att försörja offentliga matsalar har växt från 2 hektar till 7 hektar. Lokala producenter levererar i dagsläget även till 14 offentliga matsalar i andra städer inom regionen. Gemma Safont, som ansvarar för det konsortium som driver Gallecs, har växt upp på sin släktgård där. Hon har uppmärksammat att den politik som drivs i Mollet även påverkar ekonomin. ”Vi får unga människor tillbaka till jordbruket”, berättar Safont.

Att göra justeringar på vägen

Mollet har upplevt några utmaningar på vägen mot bättre mat. En av de stora utmaningarna är kulturella skillnader kring fördelar med kött. Några föräldrar tycker inte om de tillfällen där kött byts ut mot vegetabiliskt protein i barnens måltider. Ett misstag, som Garcia benämner "den stora hamburger krisen", var att servera en halv hamburgare till varje barn. Flera personer trodde de hade blivit lurade av förvaltningen som ville spara pengar genom att ge barnen mindre mat. På skolan "Can vica" med 157 barn i alla åldrar med särskilda behov måste kockarna vara extra försiktiga i förhållandet till allergier och andra specialbehov till kosten. Några barn får även maten genom ett rör. I synnerhet autistiska barn har haft svårt att anpassa sig till fullkornspasta och bröd samt köttfria måltider. Utmaningarna blev dock mindre när linser började likna kött.

Skolrektor, Montse Tarvas, berättar att förändringen till en"green diet"-måltider inte hade lyckats utan stöd från föräldrarna. I överlag berättar lärare och rektorer att systemet fungerar. Det har gjort maten - båda den hållbara produktionen och hälsosammare måltider - till en integrerad del av lärandet på ett sätt som varit gynnsamt för både familjerna och skolpersonalen. Mireia Oliva är rektor på en skola som sen länge har betonat hälsosammare måltider. Hon var med i delegationen som besökte Södertälje och har hjälpt fullmäktige i Mollet att utveckla den nya politiken. Det har även gett henne energi att förnya hennes skolas engagemang gällande hälsosam lokal mat, berättar hon. När hon får frågan om utbytet med Södertälje har varit en givande upplevelse med positiva effekter på barnen svarar hon på Katalanska: "molt, molt, molt" - mycket, mycket, mycket.

Mireia Oliva, en rektor vid en skola som länge har arbetat med hälsosamma måltider var en del av Mollet-delegationen som reste till Södertälje. Hon hjälpte Mollets kommunfullmäktige att utveckla sin nya matpolitik. (foto: Amy Labarrière)

Den huvudsakliga kontakten i Södertälje för Mollet var stadens måltidschef, Sara Jervfors. Hon var särskilt imponerad över den avslappnade, positiva atmosfären i Mollet, de stora möjligheterna för bra medelhavsmat året om och den starka lokala kulturen med att dela och njuta av måltider tillsammans. ”Mollet var verkligen avancerad på det sättet de samarbetade tillsammans med grönskasodlare” berättar Sara. ”De hade goda idéer om att föra samman skolorna med lokala producenter". Kunskapsdelningen går nu även åt andra hållet, Södertälje var så pass imponerade av modellen från Gallecs där de delar förvaltningen av regional jordbruksmark att Södertälje har börjat anpassa idén från sin spanska partner till den svenska kontexten. Båda städerna deltar nu i ett annat URBACT-nätverk som kallas AGRI-urban som syftar till att främja de ekonomiska möjligheterna för lokala försörjningskedjor av hållbar lokal mat.

Sara Jervfors, Måltidschef i Södertälje kommun hjälpte Mollet att anpassa den svenska stadens matprogram för en ny kontext (foto: Södertälje kommun).

Mollet har gjort framsteg efter genomförandet av sin kostpolitik som formulerades under 2015. Garcias grupp av lokala partners har utvecklat sig till en matpolitikgrupp som träffas regelbundet för att diskutera stadens tilltag gällande mat. I dagsläget fortsätter de att utveckla stadens strategi med att omvandla Gallecs till en väsentlig lokal leverantör av ekologiska säsongsprodukter. Som en del av detta håller det på att ske en omvandling av en gammal gård till en lager och utdelningsställe för näthandel. Idén har säkrat investeringsstöd från lokala och regionala myndigheter. Enligt idén ska de skala upp lokala livsmedelsföretag. Centret blir granne till skolan för personer med funktionshinder. Några av de nya jobben skulle passa skolans elever.

Det finns även planer att binda samman matsektorn med hälsosektorn i ett samarbete med Mollets sjukhus. Staden försöker hitta nya vägar till att bekämpa sjukdomar med anknytning till dåliga matvanor och övervikt. Samtidigt uppmuntrar staden sina invånare att äta mindre socker, salt och kött – och mer grönsaker och obearbetade matvaror. På stadshuset funderar Antonio Martinez vad som hade skett om inte Mollet hade träffar Södertälje ”Allt!” utropar Martinez. ”det är sannolikt att vi hade varit i samma läge där vi var för 5 år sedan, en minskad budget och inget sätt att förbättra våra tjänster. Vi lyckades introducera någonting nytt utan att höja kostnaderna”.

Originalartikeln är skriven av Amy Labarrière och publicerades av Citiscope. Den finns att läsa HÄR