Delandeekonomi ger ökad granngemenskap

Johanna tog över som projektledare och deltog på fyra av fem möten med den lokala URBACT-gruppen i Malmö. Förhoppningen med projektet har varit att delande i ett bostadsområde, såsom Segepark, ska leda till bättre resursutnyttjande, bättre privatekonomi samt att de boende kommer närmare varandra för att öka trygghetskänslan och granngemenskapen.

Gruppen började med att ta fram ett problemträd för att identifiera vilket problem de försökte lösa samt vilka för- och nackdelar som finns med delande och om det finns några inbygga risker. För att få en bra kunskapsbas bjöds nyckelpersoner in för att bland annat berätta om Segepark och ett teoretiskt resonemang om vad som är viktigt att veta för att skapa en lyckad delandeekonomi.

- När vi pratade om vad vi hade lärt oss insåg vi att det fanns många perspektiv på delande som vi inte hade tänkt på i början, exempelvis att det även täcker in sociala och ekonomiska delar av hållbarhet. Det som också kom upp, och som var en överraskning för många, var att det finns risker med delande. Vi hade nog inte tänkt så mycket på det i början. Baserat på vad vi hade lärt oss tittade vi på vad det finns för möjligheter att jobba med delande i Segepark utifrån de förutsättningar som kommer att finnas, säger Johanna.

Det fanns även mycket kunskap och inspiration att hämta från det internationella URBACT nätverket. Till skillnad från de andra städerna i nätverket hade Segepark inte börjat byggas än. Att första spadtaget ska ske år 2020 gav möjligheten för den lokala gruppen att påverka processen tidigt och ge input till byggherredialogen. Däremot fanns inga invånare att involvera.

Det främsta som kom ut från den lokala gruppen i Malmö var kunskap om vad som är viktigt att tänka på i en delandeekonomi samt hur en delandeprocess i Segepark kan organiseras på ett bra sätt.

– Frågor som vi lyfte handlade om hur mycket man ska släppa invånarna fria och hur mycket Malmö stad ska vara inblandad. Att ”våga vara strategiskt oförberedd” var ett uttryck som jag tidigare hade hört och som jag införde. Det handlar om att inte planera för mycket så att de som bor och arbetar i området själva får bestämma hur delandet ska se ut och fungera. Kommunen ska tillhandahålla möjligheten och resurser så att det rullar på men utan att kräva några initiativ. Det bli som att vi ”sätter väggarna” och att invånarna ”möblerar huset”, fortsätter Johanna.

Att fundera på de sociala och ekonomiska aspekterna av delande lyfter många frågor och som enligt Johanna är särskilt viktiga att beakta:

- Vem är med och delar, vad kan det innebära för de som är med och för vem byggs delandesystemet? Om man inte har någonting att dela med sig av, får man ändå vara med? All den kunskap som den lokala gruppen har lärt sig under projektperioden finns sammanfattat och har spridits till såväl medarbetarna på Malmö stad som städerna i det internationella nätverket samt projektet Sharing Cities.

- Den lokala URBACT-gruppen ville gärna fortsätta arbeta med delande och utgör numera en referensgrupp i ett annat projekt, Sharing Cities. Här är Malmö tillsammans med Stockholm, Göteborg och Umeå är en testbädd för delande vilket innebär att gruppens kunskap kan spridas vidare och användas. Det tycker vi är jätteroligt, avslutar Johanna.